Arbete!
Arbete är något vår tränare "Stig" gärna återkommer till, "det finns mycket att arbeta med", "det krävs ett hårt arbete", "arbete lönar sig" mm.
Att hårt arbete brukar löna sig har man ofta fått uppleva, och det är det som är så konstigt, att så många ändå inte är beredda på att göra sitt arbete för att nå framgång! Alltför många tror och tycker att de kommer att nå framgång ändå, utan att lägga ner ett hårt och långvarigt jobb för att sen skörda framgången!
Vi i den lite äldre generationen är mycket överens om en sak, att förr la så gott som alla ner hela sin själ i vårt exempel fotbollen, för att nå framgång, medans vi idag ofta klagar på att allt för många, ofta yngre spelare som vi inte tycker gör en helhjärtad satsning för att nå sin förväntade framgång.
Vi säger också ofta att inställningen var bättre förr, men vi får då givetvis bastanta motargument från de "yngre" generationerna så fort vi öppnat munnen för att säga vår åsikt. Men jag vidhåller min syn på denna minskning av "insats", jag tycker att den väldigt ofta är mycket lägre än när jag var aktiv.
Men problemet är ofta att vi pratar om olika saker, många yngre ser inte mina argument så som jag ser dem, och detta gör ju att vi aldrig någonsin kan komma överens, tyvärr. Jag tycker att den största skillnaden är att nuförtiden är tålamodet för att nå framgång oerhört mycket mindre än vad det var förr. Att lägga ner sin själ på fotbollen betydde förr att man tex spelade och satsade på att utveckla sig under en längre period, tex en hel säsong. Nu förtiden är det mer regel än undantag att får man inte spela så lämnar man sin förening alltför lättvindigt, för man har ju som man ofta fått höra "inte fått chansen".
Men jag tycker att vi i Nybro IF ger våra spelare chansen minst 5 ggr per vecka! Och tar man inte chansen under dessa träningar så skall man inte heller få någon chans att visa upp sig i matcherna. Det är ju grunden i min syn att se på denna fråga, att gör man inte bra ifrån sig på träningar så har man själv spelat bort sig från matchandet.
Jag har själv fått uppleva detta, då en spelare under 3-4 månader aldrig tog ut sig under träning, väldigt ofta var spelaren inte ens svettig under hårda vinterpass, och han smög ofta undan som man lätt kan göra.
Men vederbörande spelare gjorde i detta fall ett helt riktigt beslut, att gå över till en annan förening i en lägre division, där han kunde hålla igen på alla träningar men ändå få spela och vara en viktig kugge i deras lag.
För här tycker jag det var ett bra beslut, då Nybro IF kunde lyfta upp en yngre talang som fick "chansen" att träna och även spela med A-truppen.
Men det som är det sorgliga i denna historia är ju när man under lång tid nu fått höra att spelaren i fråga har uttalat sig att "jag fick aldrig chansen!", och än sorgligare blir det att så många fotbollsintresserade människor helt går på spelarens version! Ingen som jag pratat med har ens ställt frågan om spelaren i fråga tog vara på sin chans att träna och spela för Nybro IF. Alla har istället bara framställt denna fråga som att Nybro IF inte satsar på sina ungdomar! Vilket nog är en av de största lögnerna som finns ang Nybro IF.
Sen att Nybro IF många gånger har slängt iväg väldigt många lovande spelare helt obefogat är ju lika självklart som att vissa spelare helt skitit i att ta vara på sin chans. Jag har själv haft förmånen att prata med en spelare i den mycket omtalade 89-års kullen, som ofta nämns när det gäller att Nybro IF har slängt bort alla sina talanger i denna "fantastiska" årskull. Men denna mycket insiktsfulla 89:a tycker själv att det bara är pinsamt att läsa alla dessa påhopp på Nybro IF när det gäller han själv och sina jämnåriga. Han säger själv att han fick chansen, men att han bara inte hade den rätta inställningen till att lägga ner så mycket tid på fotbollen som det behövdes.
Jag räknar nu kallt med att få mothugg i denna fråga, och det ska jag också ha, för givetvis känner inte alla 89-or exakt samma som den jag pratat med. Det finns nog några 89-or som blev helt katastrofalt dåligt behandlade av Nybro IF, men jag tror heller inte att alla blev så utkastade och dåligt behandlade som vissa har gjort gällande.
Och eftersom jag inte har mer kött på benen så kan jag ju inte säga att denna omtalade kull blev behandlad si eller så, men ville som motvikt mot de argument vi fått ta del av via gästboken under vissa perioder ge er en liten annan version än vad som framförts tidigare. Det finns alltid två sidor på ett mynt!
Och samma gäller ang alla "talanger" som alla pratar om, att den och den är så stora talanger, vilket i deras ögon gör att jag som sportchef måste satsa på denna spelare och skriva kontrakt med honom omedelbart.
Den erfarenhet jag har fått av nivån på spelare som Nybro IF behöver, är att den viktigaste delen i att nå framgång, att tex få bli uppflyttad till vårt A-lag är absolut inte att spelaren i sig är en talang. Utan det är elden, elden inombords, elden i en kropp som gör att det aldrig är någon tvekan att åka och träna 4-6 ggr/vecka, elden att alltid vilja lära sig något nytt, elden att kunna/orka underordna sig något/någon som har mer kunskap, elden att alltid göra sina medspelare bra, elden att själv dela med sig av sina kunskaper, elden att göra små små saker för sin förening/medspelare som betyder så mycket.
Sen kan jag givetvis också erbjuda ett kontrakt till en "talang", men i 90% så är det spelaren med "elden" som kommer att göra mer och längre nytta för Nybro IF. Sen sammanfaller det sig ofta så att de spelare som har "elden" ofta också är de bättre spelarna i ett lag, så det löser sig ofta på ett enkelt sätt. Men där många tror att det räcker med att vara en talang för att spela i tex div.2 har "enligt mig" väldigt ofta fel.
Varför jag tar upp detta just nu sammanfaller lite med min känsla för vår nya A-trupp! Den är ju i år mer lokalt förankrad än på länge! Den är inte så meriterad som den brukar vara! Och många har ju uttalat sig om hur dåligt det kommer att gå för oss i år. Detta har ju givit oss en stark sammanhållande känsla av att vi skall bevisa motsatsen, så som det ofta blir i en grupp som blir nederlagstippad.
Men min känsla, som växer sig starkare och starkare, är att det i vår A-trupp har innfunnit sig en härlig känsla, en känsla som man alltid hoppas på att få uppleva, men vissa år är den svår att hitta! Och den känslan är att gruppen har fått en positiv syn på det mesta som framförallt Gits försöker pränta in i alla spelarna. En ödmjuk positiv kraft på att vi kan åstadkomma någoning tillsammans, men det tar vi en annan gång...
Patrik Berg
Att hårt arbete brukar löna sig har man ofta fått uppleva, och det är det som är så konstigt, att så många ändå inte är beredda på att göra sitt arbete för att nå framgång! Alltför många tror och tycker att de kommer att nå framgång ändå, utan att lägga ner ett hårt och långvarigt jobb för att sen skörda framgången!
Vi i den lite äldre generationen är mycket överens om en sak, att förr la så gott som alla ner hela sin själ i vårt exempel fotbollen, för att nå framgång, medans vi idag ofta klagar på att allt för många, ofta yngre spelare som vi inte tycker gör en helhjärtad satsning för att nå sin förväntade framgång.
Vi säger också ofta att inställningen var bättre förr, men vi får då givetvis bastanta motargument från de "yngre" generationerna så fort vi öppnat munnen för att säga vår åsikt. Men jag vidhåller min syn på denna minskning av "insats", jag tycker att den väldigt ofta är mycket lägre än när jag var aktiv.
Men problemet är ofta att vi pratar om olika saker, många yngre ser inte mina argument så som jag ser dem, och detta gör ju att vi aldrig någonsin kan komma överens, tyvärr. Jag tycker att den största skillnaden är att nuförtiden är tålamodet för att nå framgång oerhört mycket mindre än vad det var förr. Att lägga ner sin själ på fotbollen betydde förr att man tex spelade och satsade på att utveckla sig under en längre period, tex en hel säsong. Nu förtiden är det mer regel än undantag att får man inte spela så lämnar man sin förening alltför lättvindigt, för man har ju som man ofta fått höra "inte fått chansen".
Men jag tycker att vi i Nybro IF ger våra spelare chansen minst 5 ggr per vecka! Och tar man inte chansen under dessa träningar så skall man inte heller få någon chans att visa upp sig i matcherna. Det är ju grunden i min syn att se på denna fråga, att gör man inte bra ifrån sig på träningar så har man själv spelat bort sig från matchandet.
Jag har själv fått uppleva detta, då en spelare under 3-4 månader aldrig tog ut sig under träning, väldigt ofta var spelaren inte ens svettig under hårda vinterpass, och han smög ofta undan som man lätt kan göra.
Men vederbörande spelare gjorde i detta fall ett helt riktigt beslut, att gå över till en annan förening i en lägre division, där han kunde hålla igen på alla träningar men ändå få spela och vara en viktig kugge i deras lag.
För här tycker jag det var ett bra beslut, då Nybro IF kunde lyfta upp en yngre talang som fick "chansen" att träna och även spela med A-truppen.
Men det som är det sorgliga i denna historia är ju när man under lång tid nu fått höra att spelaren i fråga har uttalat sig att "jag fick aldrig chansen!", och än sorgligare blir det att så många fotbollsintresserade människor helt går på spelarens version! Ingen som jag pratat med har ens ställt frågan om spelaren i fråga tog vara på sin chans att träna och spela för Nybro IF. Alla har istället bara framställt denna fråga som att Nybro IF inte satsar på sina ungdomar! Vilket nog är en av de största lögnerna som finns ang Nybro IF.
Sen att Nybro IF många gånger har slängt iväg väldigt många lovande spelare helt obefogat är ju lika självklart som att vissa spelare helt skitit i att ta vara på sin chans. Jag har själv haft förmånen att prata med en spelare i den mycket omtalade 89-års kullen, som ofta nämns när det gäller att Nybro IF har slängt bort alla sina talanger i denna "fantastiska" årskull. Men denna mycket insiktsfulla 89:a tycker själv att det bara är pinsamt att läsa alla dessa påhopp på Nybro IF när det gäller han själv och sina jämnåriga. Han säger själv att han fick chansen, men att han bara inte hade den rätta inställningen till att lägga ner så mycket tid på fotbollen som det behövdes.
Jag räknar nu kallt med att få mothugg i denna fråga, och det ska jag också ha, för givetvis känner inte alla 89-or exakt samma som den jag pratat med. Det finns nog några 89-or som blev helt katastrofalt dåligt behandlade av Nybro IF, men jag tror heller inte att alla blev så utkastade och dåligt behandlade som vissa har gjort gällande.
Och eftersom jag inte har mer kött på benen så kan jag ju inte säga att denna omtalade kull blev behandlad si eller så, men ville som motvikt mot de argument vi fått ta del av via gästboken under vissa perioder ge er en liten annan version än vad som framförts tidigare. Det finns alltid två sidor på ett mynt!
Och samma gäller ang alla "talanger" som alla pratar om, att den och den är så stora talanger, vilket i deras ögon gör att jag som sportchef måste satsa på denna spelare och skriva kontrakt med honom omedelbart.
Den erfarenhet jag har fått av nivån på spelare som Nybro IF behöver, är att den viktigaste delen i att nå framgång, att tex få bli uppflyttad till vårt A-lag är absolut inte att spelaren i sig är en talang. Utan det är elden, elden inombords, elden i en kropp som gör att det aldrig är någon tvekan att åka och träna 4-6 ggr/vecka, elden att alltid vilja lära sig något nytt, elden att kunna/orka underordna sig något/någon som har mer kunskap, elden att alltid göra sina medspelare bra, elden att själv dela med sig av sina kunskaper, elden att göra små små saker för sin förening/medspelare som betyder så mycket.
Sen kan jag givetvis också erbjuda ett kontrakt till en "talang", men i 90% så är det spelaren med "elden" som kommer att göra mer och längre nytta för Nybro IF. Sen sammanfaller det sig ofta så att de spelare som har "elden" ofta också är de bättre spelarna i ett lag, så det löser sig ofta på ett enkelt sätt. Men där många tror att det räcker med att vara en talang för att spela i tex div.2 har "enligt mig" väldigt ofta fel.
Varför jag tar upp detta just nu sammanfaller lite med min känsla för vår nya A-trupp! Den är ju i år mer lokalt förankrad än på länge! Den är inte så meriterad som den brukar vara! Och många har ju uttalat sig om hur dåligt det kommer att gå för oss i år. Detta har ju givit oss en stark sammanhållande känsla av att vi skall bevisa motsatsen, så som det ofta blir i en grupp som blir nederlagstippad.
Men min känsla, som växer sig starkare och starkare, är att det i vår A-trupp har innfunnit sig en härlig känsla, en känsla som man alltid hoppas på att få uppleva, men vissa år är den svår att hitta! Och den känslan är att gruppen har fått en positiv syn på det mesta som framförallt Gits försöker pränta in i alla spelarna. En ödmjuk positiv kraft på att vi kan åstadkomma någoning tillsammans, men det tar vi en annan gång...
Patrik Berg
Kommentarer
Trackback
